ibland så saknar jag verkligen en person som var min bästavän, som en bror och allt dedär,

han fick mej alltid på bra humör med sina eftetblivna kommentarer, sjuka humor och att bara finnas till.

vi umgicks typ varje dag förra sommaren och jag skrattade nästan alltid så jag grät, 

vi sov tillsammans typ hela tiden, fast vi höll inte på , inte då iallafall haha..

när vi började skolan efter sommarlovet så träffades vi på stan varje morgon och tog bussen tillsammans,

jag tror att anledningen till att jag försov mej varje dag vårterminen i nian var för att jag inte hade nånting att se fram emot på morgonen och det insåg jag för några veckor sen.

jag vet inte vad som gick fel egentligen, förutom att vi började hållla på haha...men han blev typ konstig, jag också för den delen.

jag har inte pratat med honom sen i april typ men jag saknar min vän varje dag, 

ni alla vet nog vem detta inlägget handlar om men jag tänker ändå inte säga det haha, 

vi pratar inte längre och det kan jag leva med , vänner kommer och vänner går ,så äre baraaa.